Nato-medlemskapet har som syfte att stärka Sveriges försvar mot potentiell rysk aggression. Men medlemskapet medför även en del risker. I händelse av att Natos avskräckningspolitik inte lyckas, kan Sverige behöva mobilisera sina styrkor för att delta i konflikter i andra regioner. Alla medlemmar i Nato förväntas hjälpa till ifall ett annat Nato-land blir attackerat, enligt Natos artikel 5. Dessutom kan en eventuell president Donald Trumps mandatperiod innebära betydande utmaningar för Nato och dess förmåga att upprätthålla sin styrka och enhet.
Enligt Försvarsmakten minskar risken för ett eventuellt ryskt angrepp mot Sverige genom Sveriges deltagande i Nato. Detta beror på att ett anfall mot Sverige nu ses som ett angrepp mot samtliga Nato-medlemmar. Trots detta kvarstår flera hot mot Sverige, inklusive riskerna för hybridangrepp såsom påverkansoperationer, cyberattacker och sabotage, vilket Försvarsmakten har varnat för.
Även om både Sverige och Finland bedöms stärka Natos avskräckningsförmåga, påpekas det att risken för konflikter inte är obefintlig. Jan Hallenberg, seniorforskare vid Utrikespolitiska institutet, framhåller att svenska soldater måste vara redo att ingripa om Natos grundläggande avskräckningsstrategi misslyckas.
Huvudsakligen kan det handla om en potentiell aggression riktad mot en av de baltiska staterna. I en sådan situation skulle Sverige troligtvis dras direkt in i konflikten. Enligt Natos försvarsplaner förväntas Sverige spela en betydande roll i skyddet av Baltikum. Redan under fredstid förväntas en svensk styrka vara närvarande i Lettland som en del av Natos framryckta försvar.
Vladimir Putin är medveten om att han troligtvis inte kan segra i en konflikt mot Nato om alliansen förblir enad. Trots detta har militära analytiker varnat för att den ryska presidenten kan försöka testa Natos försvarsgaranti. Risken för en sådan händelse ökar särskilt om Trump blir omvald som president, enligt Hallenberg.
Länder som Tyskland och Danmark har varnat för att Ryssland möjligen kan ha kapacitet att utmana Nato redan inom några år. Särskilt identifierade sårbara punkter inkluderar Suwalki-korridoren mellan Kaliningrad och Belarus, samt det glesbefolkade norra Finland. Därför är det nu läge för varje medborgare att se över sin hemberedskap. Säkerställ att du och din familj har allt hemma så att ni kan klara er i minst en vecka och gärna mer i händelse av en krissituation! Se Krisskydds checklista här!
