Efter en lång och komplicerad process har Turkiet nu godkänt ett svenskt medlemskap i NATO. Handlingarna skickades till New York på fredagen, och sedan fördes de med kurir till Washington. Erdogan gavs därefter grönt ljus för att köpa in stridsflygplan av modellen F16 från USA, vilket har använts som påtryckningsmedel för att få Turkiet att stödja det svenska medlemskapet.
Nu återstår endast godkännande från Ungern innan Sverige officiellt kan bli medlem i NATO. Med ett NATO-medlemskap förväntas risken för ett ryskt angrepp mot svenskt territorium minska, men detta innebär inte att Sverige kan slappna av.
I väntan på ett medlemskap ökar nu riskerna för hybridattacker så som påverkansoperationer och sabotage. Dessutom är alla medlemsländer utlämnade till sig själva i väntan på att Nato tar beslut om kollektivt försvar.
I en bilaga till ÖB:s militära råd beskriver Försvarsmakten hur säkerhetsläget förändras vid ett svenskt NATO-medlemskap. Det noteras att ett sådant medlemskap förbättrar det militärstrategiska läget för Sverige, och att eventuella ryska attacker inte bedöms kunna bli lika omfattande som tidigare.
Å andra sidan varnar försvaret nu för ökad risk för hybridangrepp, inklusive cyberattacker och sabotage. Risken för påverkansoperationer och andra aktioner under tröskeln för väpnat angrepp förväntas öka. Dessutom pekar man på möjligheten för luftangrepp mot svenskt territorium med avancerade vapensystem.
